Hur bra är Sverige på pant egentligen?

Svenskar pantar. Det är något vi gör utan att tänka på det, på väg in i affären, med en påse som stått i hallen sedan förra veckan. Vi har gjort det i fyrtio år och vi är riktigt bra på det. Ändå ligger alla våra grannländer före oss. Här är siffrorna, förklaringarna, och vad som skulle få oss att gå från riktigt bra till fantastiska.

Först siffrorna

Sveriges mål är 90 %, och dit är det inte långt. EU har samma mål för alla medlemsländer från 2029. Men målet är ett golv. Grannländerna visar att det går att komma betydligt högre.

Land	Pantningsgrad
Finland	99 %
Tyskland	98 %
Danmark	93 %
Norge	92 %
Sverige	88 %

Det roliga först: Norge pantar en del av våra burkar

En del av skillnaden är inte något vi gör fel, utan något som händer vid gränsen. Många norrmän handlar dryck i Sverige, tar med den hem och pantar den i Norge. Då räknas burken som såld i Sverige men aldrig pantad här. Returpack, som driver det svenska pantsystemet, räknar att pantningsgraden för det som säljs i Sverige ligger över 90 % om man tar med det som blir kvar i Norge.

Nästan alla pantar. Men inte alla.

I Returpacks undersökningar säger 97 % av svenskarna att de pantar. Det låter som att saken är klar, men vänd på siffran: tre av hundra pantar inte alls. Ungefär en av 30. Deras burkar och flaskor går i soporna, hemma såväl som borta.

Det är ingen liten grupp. Räknar man på de 30 hushåll som bor närmast dig, är det statistiskt sett ett av dem som aldrig pantar. Deras pant är värd ungefär 600 kr per person och år, och den försvinner.

Det finns också en mindre lucka hos oss som pantar. Nästan ingen pantar allt, och det som missas är oftast det vi dricker på språng: burken i parken, flaskan på tåget. Returpack har satt upp pantrör vid papperskorgar i många städer just av den anledningen. Men den stora skillnaden mellan att panta och att inte panta alls är den första gruppen.

Varför pantar man inte?

Forskare vid svenska lärosäten har frågat unga vuxna, som är den grupp som pantar minst och samtidigt dricker mest på burk och flaska. Svaren är mänskliga snarare än principiella.

• Det känns pinsamt. Att bära påsar med burkar på bussen eller genom affären är något många inte vill bli sedda med. Pantning beskrivs som "något barn och gamla gör".

• Det är för långt. Att gå 500 meter för en enda burk är inte värt det, och först vid ungefär tio förpackningar känns det motiverat.

• Alla andra slänger. Grupptryck gör att man slänger själv.

Samma undersökningar visar att pengarna i sig inte är det som avgör. Det som får unga att panta är i stället tre saker: att det finns ett ordnat sätt att samla hemma, att någon annan i familjen sköter inlämningen, och att man gör det tillsammans.

Returpacks egna siffror pekar åt samma håll. 65 % av killarna i åldern 16 till 29 tycker att det är omständligt att panta, mot 35 % av tjejerna. I storstäderna tycker 37 % av de unga att det är krångligt, på mindre orter 15 %.

Vad som avgör hur mycket ett land pantar

Länder med pantsystem har jämförts i över 40 system världen över. Tre saker förklarar det mesta av skillnaden.

1. Pantbeloppet. System där panten är värd mer än ungefär en krona och tjugo öre pantar i median 92 %, mot 69 % för de billigaste. Norge höjde panten 2018, efter några år av sjunkande siffror, och har legat över 92 % sedan dess. Sverige höjde panten hösten 2025 till 2 och 3 kr. Räkna med att den svenska siffran stiger av sig själv de närmaste åren.

   
   

2. Hur mycket som omfattas. System som lämnar stora dryckeskategorier utanför, till exempel vatten eller juice, ligger runt tio procentenheter lägre. Sverige har redan ett brett system.

   
   

3. Hur bekvämt det är. Det starkaste vi kan påverka. Tyskland har en returpunkt per 640 invånare och pantar 98 %. Nederländerna har hög pant men bara en returpunkt per 3 600 invånare, och pantar 68 %. I Sverige går 92 % av all pant genom butikernas automater, så nätet är tätt. Det som återstår är sträckan från köksbänken till automaten.

Sverige har alltså två av tre på plats. Det tredje handlar inte om fler automater, utan om att göra det enkelt för dem som i dag tycker att det är krångligt, pinsamt eller för långt.

Där kommer Pantpolare in

Pantpolare är en app för lag och klasser som samlar pant till lagkassan eller klasskassan. Barnen frågar släkt och grannar om de vill spara sin pant åt laget, och hämtar påsen när den är full.

Det är precis de tre sakerna forskningen pekar på: ett ordnat sätt att samla, någon som hämtar, och något man gör tillsammans. Grannen som tycker att det är krångligt slipper gå. Grannen som tycker att det är pinsamt slipper bli sedd. Grannen som aldrig pantar behöver bara ställa ut en påse. Påsen blir hämtad, panten blir pantad och laget får pengarna. Hur det går till står under Så fungerar det.

Vi kommer inte få upp Sverige till hundra procent. Men bakom en av 30 dörrar bor någon som aldrig pantar, och varje sådan påse som hämtas är en påse som annars hade gått i soporna. Det trycker upp siffran lite grann. Och lite grann, gånger många lag, är faktiskt något.

Var kommer siffrorna ifrån?

• Sveriges pantning 2025: Returpack, pressmeddelande mars 2026. 3 miljarder, 283 per person, 88,4 %.

• Ländernas pantningsgrad: Reloop, faktablad december 2025, som samlar officiella siffror från systemen i Europa. Året skiljer sig något mellan länder.

• Gränshandeln: Returpacks hållbarhetsredovisning 2023.

• 97 % och ungdomarnas svar: Returpacks återkommande undersökningar med Kantar Sifo och Ungdomsbarometern.

• Varför unga inte pantar: Anna Kremel, "Consumer Behaviour in a Circular System", Circular Economy and Sustainability, 2024. Fokusgrupper med 47 unga vuxna i svenska städer.

• Vad som driver pantningsgraden: Reloop, samma faktablad, med data från över 40 pantsystem.

Vanliga frågor

Hur mycket pantas i Sverige?

Över 3 miljarder burkar och flaskor under 2025, alltså 283 per person och 88,4 % av allt som såldes. Det är rekord.

Vilket land pantar mest?

Finland, med 99 %. Tyskland ligger på 98 %, Danmark 93 % och Norge 92 %.

Varför pantar Norge mer än Sverige?

Delvis för att norrmän pantar burkar de köpt i Sverige, vilket sänker vår siffra och höjer deras. Delvis för att Norge höjde panten redan 2018. Sverige höjde hösten 2025.

Vad händer med burkar och flaskor som inte pantas?

De som hamnar i hushållssoporna går till förbränning. De som hamnar i återvinningen blir nytt material, men panten löses aldrig in. Och en del ligger kvar i naturen.

Hur mycket är panten värd per person?

Ungefär 600 kr om året, räknat på 283 förpackningar och de nya pantbeloppen. Hur det blir för ett helt lag eller en hel klass har vi räknat på i Så mycket pengar ger pant till laget eller klassen.